En text om en kväll på Kungsholmen

Du bytt söder mot Kungsholmen. Lämnade allt där hon stod.
Du bor för nära min borg nu, hur kom du hit?
Och du står nedanför mitt fönster, det har du aldrig gjort förut.
Och fast än jag kanske inte saknar dig så vill jag ha dig nära en minut.
Jag ser något bekant i dina ögon. Ord som aldrig hittat ut.
Inatt känns det som världen skulle gå under om du glömde mig.
Men jag ska aldrig vara mot någon som du var mot mig.
Nu står du nedanför mitt fönster, det har du aldrig gjort förut.
Och fast än jag kanske inte saknar dig så vill jag ha dig nära en minut.
Du säger att du inte vill ha tröst, bra för det är det enda jag inte kan ge.
Vi fyller glasen för ofta och skrattar åt allt som är fel.
Mamma du glömde berätta, om vänskap som alltid betyder någonting mer.
Viljan är stark men benen viker, vad var det vi skrattade åt nu igen?
Minns du alla tårar du gav mig? Nu är det hon som är lämnad av dig.
Ni kommer säkert hitta tilbaka, men vi tänker inte mer på det ikväll.
Jag tänker aldrig igen låta dig komma nära, men du är redan här. Du är redan här.
Vänner kan skratta och skåla, du ler åt min gamla gitarr.
Men när du rör mig som du brukade göra , är det dags för dig att gå.
En kväll på Kungsholmen, det kan förändra allt.
Du står fortfarande i mörkret och jag har nog inte helt lämnat mitt.
Men jag vill ha tillbaks all den kärlek du fick.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0