Just cause you got the monkey off your back doesn't mean the circus has left town.

'
Sen vi talades vid sist.
"Du står inte på samma ställe längre" sa han. Och han hade rätt. Jag har förändrats på de månader som gått sedan jag bröt mönstret och började söka mig till ljuset. Och det är inte bara hårfärgen som är ny. Jag finner allt mer min plats i cirkusen vi kallar livet. En lindansare som vingligt och stadigt i omgångar tar sig från en plats till en annan. Musiken hetsar publiken att skrika åt mig. Ta fler risker, stå på ett ben! Jag håller mig lugn. Jag ser linan annorlunda nu. Showen har ett annat glittrigt tema.
Men du, du tänker likadant. Du vill samma sak.
Jag skrattar åt den föreställning du regisserar i ditt eget huvud. Vad får dig att tro att jag skulle se på dig med samma ögon igen? Varför skulle jag låta dig gå med mig på linan? Med dig finns inget skyddsnät, bara vetskapen om att falla. Att du inte längre tillhör någon annan förändrar inte faktumet att jag skulle svika mig själv.
Du leker rysk roulette med hjärtan men dina vapen rör mig inte längre. Skjut om du vill. Publiken håller andan. Men det finns ingenting som blöder här.
Att ropa varg för många gånger och att ropa efter mycket fick dig tillslut att förlora allt. Och nu står du ensam. Mina strålkastare riktar sig inte åt ditt håll. Du är en clown i mörkret. Och tydligen så saknar jag dig inte så mycket längre.
Och jag tror du vet det nu. Buga för publiken, dom älskar när du blöder.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0